Gränssnitt positiv-negativ stress Del 5

by / tisdag, 03 juni 2014 / Published in Entusiasm, Positiv stress, Prestationsglädje, Psykosocial arbetsmiljö

Utifrån det vi gått igenom i de tidigare avsnitten kan vi alltså konstatera att skillnaden mellan negativ och positiv stress inte är absolut utan relativ. Ett kraftigt stresspåslag kan vara positivt om utmaningen kräver en intensiv fysisk ansträngning och total fokusering så att man bortser från allt ovidkommande.

Samma typ och grad av stress kan vara helt förödande inför en annan utmanande uppgift som kräver att man är avspänd, närvarande, kreativ, omdömesgill eller att man har god finmotorik eller att man är lyhörd och uppmärksam på hur andra personer reagerar. Inför sådana utmaningar behöver man förmågan att snabbt reglera ned sin egen stressnivå utan att för den sakens skull slå över i koma eller alltför djup avslappning.

Oro över det som kan gå fel

Ibland ser man personer som börjar skaka och kallsvettas så fort de får krav på sig och känner att de måste prestera. Oftast beror det på att deras tankar spårar ur, tappar fokuseringen på det som verkligen behöver göras för att i stället irra runt och oroa sig för allt som kan gå fel. En annan person kan inför samma utmaning känna sig stimulerad och utan synbar stress bara effektivt ta itu med uppgiften. Det som avgör är inte hur den yttre situationen objektivt är beskaffad, utan hur individen tolkar sin belägenhet. Så länge man känner tilltro till sina förmågor och tillförsikt att rå på utmaningen kan man hålla sig i en positiv stressreaktion och mobilisera rätt resurser inombords.

 

Det är inte hur du har det, utan hur du tar det, som bestämmer din stressnivå.

 

Olika reaktioner

Det är viktigt att känna till att skillnader i reaktioner inför krav och utmaningar inte bara är interpersonella utan också över tid kan vara intrapersonella. Beroende på vilken psykisk kondition man är i kan man reagera på olika sätt inför en och samma stressfaktor från tid till annan. Snabbast förändring ser man hos individer som inte fått någon djupsömn under ett par dygn. Då ökar stresskänsligheten och förmågan att hantera komplicerade utmaningar minskar drastiskt. En mildare variant på samma tema är den sänkning av mental prestationsförmåga som kan märkas hos människor som äter för lite långsamma kolhydrater och därför får dippar i blodsockerhalt vissa tider på dygnet. Eftersom kolhydrater är hjärnans enda bränsle märker man då att stresshanteringsförmågan avtar, irritabiliteten ökar och prestationsförmågan sjunker.

Press oftast positiv stress

Att ha en diger att-göra-lista eller en riktigt tuff utmaning som väntar, och kanske dessutom ont om tid, kan få vem som helst att känna sig pressad. Många använder då ”stressad” som beteckning på sitt sinnestillstånd. Som framgått av ovanstående är det förvisso rätt, men många feltolkar det som att det är icke önskvärd, negativ stress. Men det behöver det alltså inte vara. Oftare är det snarare en positiv stressreaktion som hjälper en att få tummarna loss, ta itu med uppgifterna på ett effektivt sätt och bibehålla koncentrationen tills man blir färdig.

Många människor är rentav beroende av sådan press för att över huvud taget få något vettigt uträttat. Om inte någon annan tar initiativ och pressar på kan en ”stressberoende” person inte frammana tillräcklig motivation i sig själv för att bli mentalt handlingskraftig utan skjuter upp igångsättandet och skjuter upp och skjuter upp tills tiden blir så knapp att det nätt och jämt hinns med. Då först blir pressen tillräckligt intensiv för att slå på den stress som krävs för att ta itu med uppgiften. Så länge en sådan beteendestrategi fungerar – det vill säga: leveransen alltid sker hitom deadline och med tillräcklig kvalitet – är det inte mycket att säga om, men om prestationen drabbas eller andra människor (till exempel arbetskamrater, kunder, familjemedlemmar, medresenärer) påverkas negativt av att man alltid är ute i sista stund, måste uppskjutaren lära sig att på något sätt öka pressen på sig själv tidigare i processen.

I nästa artikel beskriver vi hur man kan avläsa andras stress.

Clas Malmström

TOP